ibland tycker man synd om sig själv,
jag vet, det låter själviskt och blablabla,
men erkänn att alla faktist gör det ibland.
och just nu tycker jag synd om migsjälv.
för att ingenting blir bättre i skolan, snarare tvärtom,
och jag fattar inte hur jag överhuvudtaget ska klara tre hela år !
vad har vi gått nu? tre veckor och det här tar död på mig.
när jag gick på fränsta så längtade jag därifrån,
just nu skulle jag göra det mesta för att få vara där igen,
få vrida tillbaka tiden och uppleva allt en gång till.
då skrattade vi oss igenom dagarna som var bra,
och vi klarade dom dåliga dagarna tillsammans.
nu blir dom bra dagarna dåliga, dom dåliga dagarna ännu värre.
jag saknar alla så himla mycket,
dom som får mig att må bra, dom jag älskar,
dom som faktist pratar självmant !